Har varit ute på en 12 minutare med Mini, går nästan värre i kopplet nu när det blir lite längre promenader. Dock så går han nog extremt bra för att vara så liten och i så pass mycke vila men jag är ju perfektionist och vill att han ska bli bra så då "ska" han gå bra i kopplet helt enkelt:-)

Med bra i kopplet menas att han inte får dra, trava eller gå slalom!
Inte helt lätt att få till på lite 7 månaders *s*

Ska på hans första rehab besök idag, håll alla tummar att allt känns bra i leden nu!

Vad det gäller Balte så är han lika galen som vanligt, har han eg varit sen jag gick ut från vet och han hade fått ut allt kiss *skönt*
Det finns 3 alternativ till han dåliga dag:

* Förgiftning
* Urinsten
* Kopiösa mängder snö i magen

Och då han är så pigg som han är så tror jag mest på det sistnämnda just nu, han kissar helt normalt och har inte haft ont alls sen vetbesöket. Den förgiftningen han i så fall fick är ifrån nåt vattenhål i skogen eller så, kan ha legat ett djur och dött där, djuret i sin tur hade ätit nåt giftigt hos nån bonde eller så. Det innebär ju att det var extremt låga doser av det han fick i sig iallafall.
Han är nämligen inte en hund som springer och äter en massa skit i skogen så det är det inte, dock så dricker han i pölar och äter snö om det finns!

Skönt om det kan vara så enkelt :-))

Nu frulle till oss alla :-)

Ha en underbar dag allihopa och njut av era hundar och varandra!

Puss och Kram

*********************************

Oops, 1 timme fel på tiden!! Men det löste sig ändå *pust*

Idag på fm så åkte jag till skogen och tränade lite uppletande, skulle träffa en kompis för promenad så passade på att köra lite innan :-)

5 föremål i korridor, bara "lätta" föremål och legor i första omgången.
9 föremål i nästa och då var det även en hel del plastföremål och vissa hängde jag på grenar och i granar ca 20 - 40 cm upp från marken.
9 föremål i sista oxå och där var nästan alla högt placerade.

Han jobbade jättebra och fick upp nosen bra i slutet:-)

Sen kom kompisen och vi gick promenad, de far lite överallt och Balte (som vanligt) äter snö och far omkring. När han sen passerar mig så ser jag att han är väldigt tjock!!??
Tar in han till mig och han är säkert 5 cm bredare över magen än han är över bog och bakben och jättehård!!! Samt att han skakar så kopiöst att han skallrar tänder.. senare börjar han dregla massor oxå!
Svårt att komma till ro med att kissa och bajsa.

Vi styr kosan mot bilarna så att jag kan komma ner från berget vi var på och ringa till en veterinär för svullen och hård mage är inget som jag tar lätt på!

Väl hos veterinären så reagerar han kraftigt på mage så tar direkt en plåt över magsäck och urinblåsan.

Mycket svullen urinblåsa så nu står hon och klämmer för att besluta om vi ska ultraljuda blåsan för att se om det finns stenar i vägen eller om vi ska sätta kateter och tömma den först.. Hon klämmer och klämmer för att se och mitt i detta så börjar han kissa!
När blåsan blir för stor så kan de inte kissa, saker och ting ligger på så pass att alla reflexer slutar att fungera och de bara kan inte kissa helt enkelt.
Nu när hon klämde på nåt så kom han igång och han kissar och kissar... i flera minuter och totalt kissar han ut 1.5 kg så cirka 1.5 liter kiss!
Balte väger normalt ca 32 kg och när jag kom dit vägde han 35.2 kg, efter han kissade vägde han 33.7 kg.

Hade jag inte tömt honom så hade blåsan spruckit och han hade dött!!!

Nu hoppas vi på en form av förgiftning som satte igång detta men får hålla koll på att han kissar som han ska så att det ej är nån sten eller så som sitter ivägen.

Ikväll har han dock kissat bra så nu hoppas vi att han får hålla sig pigg och glad igen!

Har haft våran nya morgonrutin idag... Kommer att bli långa 14 dagar som blir först nu!

Upp och lägga på ett "smutsskydd" på Minis båda armbågar, han var bara sugen på mys och när han insåg att det inte var mys jag var ute efter blev han istället stel som en pinne och mest motvillig till det mesta!

Sen ska han ju då ut och han får under inga omständigheter gå i trappor och jag bor på 3:e våningen... Jag har själv brytit ryggen så att bära honom är inget alternativ heller så nästa sätt att gå tillväga är att sätta på honom en sele och halvlyfta/bära honom nerför trappen som nån form av väska.

Ni kan ju gissa vad valpen tycker om det så i princip släpar jag honom nerför och uppför trapporna med frambenen i luften mest hela tiden, han är minst sagt motvillig och gnäller/tjuter för han tycker att det är otäckt    Jag kan ju liksom inte låta honom vänja sig under en tid och bara gå några trappsteg på ett obekvämt sätt..

Så efter att han har kissat och gott sina 5 minuter så får han hoppa in i bilen medans jag går promenad med Storebror, ger Balte mat inne och går till bilen för att rasta valpen och sen ge honom mat i gräset där vi sen sitter och tittar på lite folk innan det är dags att släpa honom 3 våningar upp för trappen!

Nu visste han vad som var på gång så han ville inte ens gå in 

Nu sover han iallafall i köket och jag kan tro att han blir trött för det ligger mycket i psyket att ta oss genom desssa trappor, både för honom och mig!

Näste "promenad" får bli i trapphuset utanför dörren, fram och tillbaka i 5 minuter bara för att gå på benet. Rasta får han göra senare helt enkelt.

Nu kommer den lovade uppdateringen, men vad är det man säger.. Den som väntar på nåt gott :-)

Det har hänt massor på sista tiden kan jag lova!

Har bland annat varit på skidsemester i Sälen eller närmare bestämt Stöten och det var så otroligt skönt!

Kalasväder på 2 av 3 dagar så man satt gärna i solen och bara lapade sol, hade med mig Mini upp så passade på att ha han ute och bara vara bland alla människor på uteserveringen till puben. Kalas :-)

Jag körde inte ens omkull nån gång, den första dagen for jag som en tätting i de svarta backarna, kan inte riktigt förstå det själv *s* Men att jag tycker det är kul att åka i den svarta delen är en lögn! När jag kommer ner till den röda delen så kan jag någorlunda åka skidor mera framåt än oå sidan nerför! *asg*

Underbart skönt att komma bort en sväng var det iallafall:-) Och Mini han skööt sig helt underbart det lilla barnet  

Sen ar det hänt en massa annat oxå, lite pisstråkigt som är rätt okey just nu men man vet inte hur det kommer sluta...

Tar det hela från början!

Han fick ju sin knöl i halsen som ej opererades bort då den var ofarlig, han sattes på Rimadyl och inget mera med det.

Efter ett tag ser jag att han ligger inte helt på ena armbågen och kan ej stretshas hela vägen upp på smma framben. Vid 3 tillfällen skriker han till när han springer iväg i full fart.

Jag ringer ju själkvklart till veterinären för jag blir orolig att knölen sitter ivägen för något och gör at than rör sig fel och får ont!!

Svaret från veterinären lät ungefär såhär

"det kan omöjligt vara från knölen, det är nåt annat i så fall, kläm och känn ifall du får nån reaktion. Får du ingen reaktion så har han inte ont utan han bara skrek ändå. Att han ligger så kan han göra utan anledning och strechningen kan bara vara så oxå. Då är det inget att bry sig om utan låt honom bara vara"

Detta var över telefonen, inget besök eller så alls.

Jag klämde och kände men fick ingen som helst reaktion utan fortsatte på som vanligt. Efter ca 2 veckor slutade jag med Rimadyl för knölen och 4 dagar senare ser jag en minimal markering på hunden! Även så fick han en "påse" på motsatt armbåge och när jag nu började studera honom så inser jag dessa saker

* ligger ALLTID på samma sida, höger

* kan ej stretcha v framben framåt

* har en knöl på h armbåge

* han ligger snett med ena frambenet, dvs inte rak på benet

* markerar ytterst lite

Nu är mitt förtroende för ovanstående veterinär slut så jag ringer till Strömsholm direk nästkommande vardagmorgon och de anser det relativt "akut" då han är en valp och de ska aldrig gå lälnge med ett förändrat beteende i rörelse och beteende mönstret!

5 dagar senare är jag där och tar 15 rtg plåtar på honom, klämmer och känner åt alla håll och får en kraftig reaktion på vänster sidan fram. Tar även mera prover på knölen i halsen för att få en exakt uppfattning om vad det är för nåt, har ju aldrgi fått en hel diagnos på den.

Tid bokas för en mera specialiserad veterinär och jag åker hem typ.

Detta var före fjällresan så han fick fälja med och ha det gott i vila med väntan på nästa besök:-)

Vid nästkommande besök så fick vi en extrem reaktion på armbågen då han skrek rakt ut och vände sig om för att måtta.. Ont!!

När hon sen samanfattade allt för mig så försvann mycket av mitt mod i livet!

OCD eller FCP ,dvs tillväxtrubbningar, i armbågen där han redan har fått pålagringar   

En Artroskopi behöver göras för att rensa upp och få en exakt diagnos på vad saker och ting är så tid för detta bokades. Och det var idag!

Nu så var det FCP vilket var det bästa alternativet! Det var lindrigt då jag har varit så uppmärksam och sett de små tecknen som han har visat, nu är det flera månader konvalecens och uppbyggnad för at than ska bli bra igen. Om han blir helt bra kan man inte veta utan det får tiden visa helt enkelt!

Jag har oxå fått en diagnos på knölen i halsen, Calcinosis Circumscripta, en godartad tumör som man gör ingenting åt, tagit lite extra blodprover för att se varför den kommit till men den verkar bara ha kommit utan någon speciell anleding helt enkelt!

Knölen på h armbåge är idag tömd och de fick ut 15 ml vätska ur den, det är skickat på analys men är troligtvis bara infalmmationsvätska.

På 10 dagar har jag varit på 3 besök på Strömsholm och fått 2 diagnoser. Han är opererad och ligger nu i köket och tar igen sig efter en jobbig dag med ingrepp i en armbåge samt tömmning i den andra armbågen!

Nu börjar oxå den extremt viktiga rehabiliteringen, det kommer att bli jobbigt för både mig och honom....

Kanske fyller på mera sen som jag kommer på, nu är mitt huvud trött!!!! Jag lämnade honom och visste inte om jag skulle få se honom mera igen, det visste vi först när vi kom in i leden, det är fruktansvärt jobbigt att lämna dom och inte veta om man får tillbaka han i livet igen..!!

jag avslutar med att skriva det veterinären sa till mig!

"det är helt och hållet din förtjänst om han blir helt återställd och kan leva helt normalt, du har sett 3 st otroligt små tecken och agerat på det. Många kommer för sent till oss och hunden blir aldrig bra. Jag önskar det fanns fler som du"

Så "Är man fjantig eller tar man bara väl hand om sina djur...??" 

Blir en uppdatering i kväll är tanken iallafall..

Den här veckan har gått i ett huj känner jag!

Jag har jobbat em och börjat kl 15 så då har jag ju hunnit att träna en del på dagen vilket har inneburit att man alltid kommer hem liiiite för sent så att man får stressa lite och väl på jobbet så är det ju alltid en massa att göra!

Skönt på ett vis men lite lugn och ro skulle väl inte skada för mig och min själ om man säger så...!

Har spårat 3 ggr denna veckan samt 1 sökpass.

Mini han tar sig framåt i utveckligenen må jag säga! Idag fick han sitt första spår på bara gräs och det märks hur mycke snön binder lukten till sig för det var svårare för honom idag, sen så blåser det ju en del just nu över lag oxå.

Idag blev det iallafall bara 2 spår, vill inte att han ska gå för långt då han är i vila just nu. Mycke nosaktivitet är det iallafall på honom nu *gillar* Kan nog bli bra till slut detta   

Balte får 9 pinnar och kanske 500 meter långt varje gång och efter varje pinne så får han ett upptag för att förhoppningsvis få upp lite mera intresse och rätt atttyd till att finna det    Spårar gör han jättefint och idag gjorde han det väldigt bra ändå men då går jag fortf och håller i selen ända tills han finner spåret och drar iväg!

Idag så åkte jag till klubben för att kolla lite på skuyddsträningen som pågick där och så kanske prata lite skit oxå *s*

Där så blev jag tillfrågad om jag kunde vara sökfigge på en tävling och bara vid frågan så får jag nästan lite panik... Det är faktiskt skitjobbigt att vara hundrädd och träna så mycke hund som jag.. Ingen tror att man kan vara hundrädd..   Jag nämnde inte den anledningen idag då jag försökte avböja lite fint men jag gör verkligen vad som helst istället för att vara figge i söket!

Kommer det en skallhund så blir det inget bra om jag ligger där och är det sen en Rottis så är det nära på döden för mig...   Usch :-(

För en hund som lätt tar till lite allvar är det ju oxå risk att det blir väldigt mycke merjobb ifall den märker att figgen blir rädd för den..

De nya i våran sökgrupp har en Rottis och han skulle med och valla rutan förra träningen, när vi började prata om det så fick jag hjärtklappning bara vi pratade om det men han var gullig och de gjorde precis som jag ville när vi skulle hälsa osv så då går det ju bra till slut. Han var trevlig iallafall   

Ikväll sen så har jag städat hemma, sjukt vad mycke grus och päls det blir av grabbarna just nu! Nu är det rent och då bara lilleman är hemma nu då Bästerbror är på kollo så blir det ju inte skitigt alls   Speciellt inte eftersom Mini och jag ska på semester ihop :-))

Jag duchade förut och kom ut och gick omkring i lgh, kollade efter honom men hittade honom absolut inte!! Var kan hunden ha tagit vägen liksom, så stort bor jag ju absolut inte!!

Till slut så suckar han till lite där han ligger i sängen men i lite halvmörkt lägenhet på ett brunaktigt överkast så syns inte den grå hunden  

Nu är det nog slappa som gäller för resten av dagen!

Idag trotsade jag mina principer och spårade trots att det finns en del snö kvar. Spårtarmen sög allderles för mycket :-)

La till Mini först, godis med jämna mellanrum. Lite mest för att checka av hur mycke han änvände ögonen istället för näsan.

Han hade en del stop där han stod och kollade på annat, kanske letade figgar? Men när han spårade så var det  helt okey.

Balte spårade som en gud idag och inte mycke hjälp av snön i hans spår inte!! Doch har han ett bekymmer och det är stort, upptagen!!

Första upptaget speciellt och det är ju det som är på tävling liksom.. Funderar allvarligt på att ringa nån  "specialist" i ämnet för att reda ut detta, jag själv verklar inte kunna få till det och frågan är hur djupt bekymmret sitter?

Ett spår till för Mini och detta var kalas, inget att kommentera alls! Lagom fort, tog all näring och bara spårade sig framåt:-) Kankske 50 meter långt.

En kort promenad på detta och nu lagar jag mat igen.. Var ju uppe tidigt idag så efter morgonpromenade gjorde jag ugnspannkaka för att kunna äta ifall det blev stressigt efter träningen men när jag nu har tid över så tar jag med pannkaka till jobbet och ätar annan mat nu istället:-)

Idag var det dags för premiär i sökskogen och inte på "systemsöksfältet"

Balte var först av mina 2 att gå ut och han föll pannkaka efter 20 meter ca för då tog han rullen  , han höll på så ett tag och vi testade lite olika saker och mot slutet la jag om den så han inte kunde ta den alls istället. Måttligt nöjd med honom kan jag säga! Det var väldigt tungt dock så han blev trött oxå så det blev en ordentlig genomkörare för lilla tjockisen *s*

Mini sen och han har aldirg kört i skog alls, skulle bli roligt att se!

Synliga figgar i starten och mot slutet en synlig figge, sen tog jag bort honom en bit och figgen gick ut 5 meter och satte sig osynlig ifrån stigen sett. Han kom ihåg minnesbilden och jobbade fint. På ett skick fick han tänka lite grann och löste även det galant  

När alla hundar var klara grillad vi korv i solskenet, underbart trevligt!! Ett bra initiativ av de nya i gruppen, det är så man ska göra för att komma in sig bra i en ny grupp  

Sen fixade jag och en kompis till Baltes rulle, dvs spännde in den så att ha får jobba en del för att kunna ta den. Den var allderles för lättåtkomlig innan!

Sen gick jag helt sonika tillbaka till rutan och körde kanske 10-15 skick tomt och det fanns ingen tendens till att ta rullen alls. Nu har jag bestämt att det bekymmret är överstökat på honom helt enkelt :-)

Nu sover pojkarna skönt här hemma, jag får väl trotsa min rastlösa kropp och ta det lugnt då med.. Är ju eg sugen på att gå en promenad i det fina vädret men har hunden gått in i koma så ska man väl kanske lysssna lite på den??